det gäller att stå på benen

Klockan 7 ringde väckarklockan så då var det bara att ta sig upp ur sängen och börja förberedelserna inför tävlingen. Frukost, skidtestning och massa toabesök(var en aning nervös) hann jag med innan jag skulle ta liften till start. Det var första gången jag åkte sittlift till en start på en skid-orineterings tävling, men det var rätt så skönt, hade inte orkat åka upp för en slalombacke. Väl uppe på berget blev det att värma upp till musik innan jag skulle in i startfållan.
10.01 åkte jag iväg, fort gick det och kul var det (kanske för det var utför till ettan?). Dagens jobbigaste hände på väg till 2:an. Först var det en tvär nedförsbacken där de till och med varnade för att det var så brant. Nedförbackar på skid-orientering är ju ite det roligaste så det fick bli att åka på rumpan. Det var en gubbe mitt ivägen som resulterade att jag åkte rakt in i han och fällde han, kände mig som världens klant! Sen åkte jag vidare på den långa sträckan till tvån och inte långt innan kontrollen hände nått som inte fick hända, jag ramlade. Det är inte lätt att stå på benen men just då gick min stav av och svordomarna bara exploderade upp i mitt huvud. Men jag åkte vidare istället och fick åka med en stav tills jag var på väg till 6:an där jag fick tag på en ny stav. Sen gick det helt okej resten av banan förutom att jag inte var på världens bästa humör... Men jag var faktiskt inte den enda som brytit nått idag, det är fler svenskar som gjort det och en del har till och med skadat sig.
Det har annars varit en fin och solig dag här i Sjusjön, och det är inte heller varje dag man får åka skid-orientering på ett fjäll så det har varit en upplevelse.

Snart ska vi börja göra oss i ordning för banketten som är ikväll!

Lisa Lindgren

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0